torsdag 16 juli 2009

country roads, take me home

Så sjukt nervöst det var inatt rund 1 tiden då jag loggade in på skype, tog på mig headsetet och skrev numret till familjen i USA. Efter några toner hörde jag en mansröst i telefonen:

Heeeello.
Eh hi... It's Jonas, from Sweden!
Heeey Jonas! So nice to hear from you! How are you?
I'm just...
*blir avbruten av att jag hör en kvinnoröst i bakgrunden skrika*
Oh my god! Is it Jonas? I need to speak to him! Hiii! How are you? We're so excited!

Jag tror aldrig någon blivit så glad över ett telefonsamtal från mig. Det skulle isf vara samtalet till Malin om att The Kooks skulle till P&L. De var huuuur trevliga som helst och allt verkar bara underbart! De bor 29km från skolan och det känns ändå helt ok, med tanke på att på sonen Patrick tagit körkort och de har hela 3 bilar på 3 personer.


Liten resväg genom roligt landskap... heh jordbruk.

Vidare berättade Terry att jag mest troligen kommer kunna få spela Varsity, vilket är det bästa laget på skolan. Jag har tänkt lira safety vilket kan lättast beskrivas som försvararen som spelar längst bak, och ser till att motståndarnas receivers inte kan fånga passen samt vara sista gubbe ifall springspelen tar sig långt. Så när receivern just har plockat bollen, vänder upp så kommer jag där i 100 knyck och önskar att han satt hemma med mor för att äta smörpopcorn och se en dålig film med Steven Seagal(konstig liknelse, för såna finns väl inte?) Tydligen hade de bra safeties förra året men de har nu gått ut, och de har bara 2 st i dagsläget och det finns 2st platser. Alltså kommer någon av oss att sitta bänk. Dock är de 93er, så de ska väl ordna sig! Jag kommer mest troligen även få lira en del som linebacker som också är försvarare men jobbar inte lika djupt i banan utan är närmare och stoppar mer springspel.


De tre spelarna i rött som står helt upprätt är linebackers.

Jag är så taggad, aaaah!


2 kommentarer:

  1. jag gillar outfitten iaf ;)

    SvaraRadera
  2. Haha jag hade fan gått lös, men som tur var så ställde de in det, mohahhaa. Love it, skadeglädje det bästa :D

    SvaraRadera